The Trilogy of Dreams_Book3:WereMyDreamIs 首页

字体:      护眼 关灯

上一页 目录 下一页

   Book3:WereMyDreamIs (第40/327页)

t.

    3

    Thestoresoldantiques,usedgoodsandtoldfortuheside.ItwastheoneEmmanuelhadwalkedintobyact.Thoughthesurroundingstoreshadallclosedfortheday,thisonewasstillopen.Itserskepttehours,manyofwhomcameinthedeepofthenighttoaskforadvicewhentheyfeltlost,fusedordazed.Theyhopedthatsupernaturalpowerswouldbeabletohelpthemandwouldexpinatheunknownfuture.ItwasnotthattewhenDwarfMickeypushedopenthedoortothestoreshouting,

    “Melissa!Whereareyou?IamMickey.Iamhere.eoutquick!”Theoldwomandressedasawitchwassittingbehindtheterwithhereyesclosedwaitingforerswhensheheardsomeoneshouting.Withhalf-openedeyesshecameoutfrombehindtheterinherwheelchair,withoutknowingwhoitwasthateakingtoher.

    “Wellsir,doyouwanttohaveyourfortuoldbytarotcards?That’s50.”

    “Whattarotcards?Iwastheotaughtyouwhatlittleyouknow.OpenyousleepyeyesandseewhoIam.”Openingherdrowsyeyes,theoldwomanlookedatthespeaker.

    “Youoldbumyou.Whyareyouheresote?”sheshouted.“Wherehaveyoubeenhiding?Ithoughtyouhaddiedlongagoandturodust!Whyhaveyouetoseemeafterallthistime?”

    “Notimetotalknonsense”hereplied.Holdingouthisopenpalmhesaid,“Givemebackthethiwithyou.Thatbrooise.Giveitbae.”

    “Youmeanthatrustypieetal?Nobodyeveitforfiftyyears.RetlyayoungmancameinandjustboughtitbyforceeventhoughItoldhimitwasnotforsale!”

    “What!Someoookit?Youreallymessedmeupbadlythistime.“

    “Whoknewwhatthatwas?Whenyougaveittomeyousaidyouwouldeforitsoon.

    It’sbeenfiftyyearsnow.Well,what’sgoneisgone,what’sthebigdeal?”

    3

    “Nobigdeal?Nobigdeal?Doyouknowwhat’sinit?”shoutedDwarfMickey.“It’s…Oh,nevermind,Idon’thavetimetotalkaboutit.Whatdidtheyoungmanlooklike?”

    “Hewasameanlookingguy,talndmuscur.Thefunnythingissometimestherewasasly-lookingexpressiononhisface,butitwasstillsomehowbothna?veandi.Ihaveafeelingthatthoughhelookedfierdvicious,hewasnotareallybadman…”

    “Alright,alright.Iknownow”interruptedDwarfMickeyimpatiently“Youdon’thavetobesolong-winded.”Sayingso,heturnedandsmmedoutofthestore.

    “Heyyouoldbumyou!eback.Youjustgothere,howcouldyouleavejustlikethat?eback…Istillwanttotalktoyou!”

    Likethelow-keyphilosophyofitsfounderDimitriwhopreferredtobeinspicuous,thesignboardofDream-Maker’sBakerywasatanunassumingerofthestreet.Initsheyday,thebakeryhadoncebeenflourishing,butafterDimitrileftitgraduallysliddownhill.Manyofitsolderspihatwhenthatblindandmysticalchefwasnolohere,thequalityofitscakesandpastrieswerealsonoloopar.Hewasrumoredtohavedisappearedfromthefaceoftheearth.WordspreadandthebusinessofDream-Maker’sbakerydeed.Perhapsitwasonlytheer’spsychologicalrea,butthegerendcouldnotbebucked.Nowtheirongateulleddownandbusinesswasclosedfortheday,butlightsshhtlyintheworkshopattheback.MegginnandSamanthahadarrived.SheiandYokohadputAmaliatobedandwerenowdownintheworkshopchattinganimatedlywiththeothers.Marywasgoiheatsanddoingthebook-keeping.LavernehadalreadygottenherR.N.lise.EverymshebroughtMarktoworkatthebakeryandafterworkbothofthemwouldhavetheirdihebakerybefoinghometogether.Mr.KaffeeandRichardweresittingdrinkingliquorain
加入书签 我的书架

上一页 目录 下一页